FAN!

Det här är fan inte ok, jag sitter ensam på julafton.. det har aldrig hänt förut, jag har nattat bebis och sambon är som sagt och dricker.. fantastisk julafton, att han inte ens tar hänsyn till sin familj, att ens för vår skull komma hem, det finns fler dagar på året att dricka.. ok, man måste inte göra julafton till världens grej, men nu är det så att julafton faktiskt är the shit, jag har alltid tyckt så. Ok, jag kan låta bli att känna att han måste vara här för att julafton ska vara bra, men det är faktiskt min sambo, min parter, far till mitt barn, så för mig är det viktigt, det är sjukt viktigt.
Fan, jag är skitarg, eller näe, det är jag inte, det känns så en snabbis när jag tänker på det, men det går direkt över till besvikelse och saknad, ledsamhet över att han förstör. Han förstör min jul, han har förstört en jul i mitt liv, - 2009. Jag litar inte på honom, det blir alltid något skit som ska hända, alltid ska han bete sig som ett litet as mot mig.. visst, vår dotter kommer inte komma ihåg ett smack av alla dessa gånger under tiden hon är så här liten, men det kommer ju fortsätta, det här är inte ett beteende han har som är uttänkt just för de unga åren i vår dotters liv, hade det varit det hade det varit sorligt på sitt sätt..